I wanna take you all the way

Satt och googlade lite på olika saker och så slog det mig att jag skulle googla på en av mina släktingar som blev mördad 1998 - Sara Andersson. Mordet på Sara var verkligen brutalt och rent ut sagt riktigt jävla sjukt. Hon hade varit med några vänner, slutade upp på ett nattcafé. Sara stannade kvar och skrev på en bok och när hon gick hem träffade hon på en man. Det är inte säkert om han följde henne hem eller om han följe efter henne. Det slutade med att han band fast henne i sänge, våldtog henne och mördade henne med över 100 knivhugg.

Jag har inte riktigt förstått hur det hela gick till, hört olika historier om hur det gick till, nu har pusselbitarna satt sig någorlunda på plats och gör det hela nästan ännu hemskare än jag föreställt mig förut.

Efter två år lyckades man äntligen hitta mördaren. Mannen som mördade Sara var 29 år och tvåbarnspappa.. Stackars barn säger jag bara, jävla svin till pappa. Jag hoppas verkligen inte att detta påverkar dem på ett så negativt sätt att dem också blir helt jävla rubbade. Såklart hade han varit mycket pyskiskt sjuk då han mördade henne, men det kom han inte långt med. Livstid blev det för den jäveln som antagligen är släppt eller släpps snart.

Som min kära vän Jennie säger, " Att spotta någon i ansiktet är något av det mest förnedrande man kan göra mot en människa ". Han som mördade Sara, honom hade jag kunnat spotta i ansiktet tills jag torkade ut! Och alla andra jävla mördare dessutom!

Tack och adjö!